Menu:





Sol, lera, kyla, 10 fyrhjulsdrivna bilar och ett antal meter motocrossbana.

Planering
Det hela började med att jag varit sugen sedan länge att köra med Range Rovern på den lokala crossbanan (Malmabanan) i Västerås för att jämföra med alla varv man gjort med crosshojen.

Nåväl, jag började med att kontaktade ansvariga för klubben VMK angående banan via @ men det funkade inte för ingen hörde av sig. Tog då och besökte banchefen som sa att: ”Ni får köra på banan om det är tjäle i marken. Givetvis undrade man då varför tjäle kravet kom på tal, jo det var så att en bilfirma som säljer Miffobiffos hyrde banan i höstas och körde sönder den så de fick svårt att reparera den inför vintern.

Nästa person att kontakta var kassören som man skulle diskutera kostnaden med.
Hans öppningsbud var att bilfirman pyntat 5000:- så jag kunde få hyra den för 2000:-. Mja sa jag, det skulle innebära att jag skulle behöva få ihop 20st bilar som var intresserade av att ta några varv på banan för att få det gå ihop. När kassören kontrade med att sänka beloppet till 1000:- var det bara att slå till. Jag satte datumet till den 23/2 för att det inte skulle krocka med Rimbo körning och samtidigt så var detta datum mellan VMK´s planerade SM-tävling i enduro den 16/2 och reserv datumet 30/2.

Nu verkade detta inte ha någon betydelse eftersom ingen från Fjolltr…menar Stockholms området dök upp och att SM-tävlingen flyttades till Hallsberg istället. Nästa punkt på agendan var att skicka ut ett @ till alla i närområdet som kanske inte har koll på SLRK´s eminenta forum. Pratade med allas våran CanMan som raskt skickade över lite @ adresser på medlemmar i området. Nu visade det sig att några inte hade kvar adresserna som angivits eller hade fulla inkorgar.

Tror att det tog ca 10 min innan den första (Bengt Westberg #520) svarade på mejlet och han i sin tur lovade att få med sig Uttern #359 till träffen (vilket han lyckades med). Samtidigt som mejlen skickades så lades info ut på Forumsidan under Inre Mälardalen.

Nu följde jag väderläget och hoppades på kyla i januari och februari, men som alla vet så uteblev det tyvärr.

Veckan innan träffen så slets man mellan hopp och förtvivlan då det var tveksamt om vi skulle få köra, men som tur var fick vi det. Så tack VMK.

Under denna vecka så fick en kille vid namn Svante nys om våran träff och undrade om han kunde få komma med sin nyrenoverade Valp och kanske ta med sig en kompis som också hade en Valp, givetvis sa jag, ju fler desto roligare.

Lördag
Vaknade och tittade ut, blå himmel och sol, kan inte bli mycket bättre förutsättningar. Jag lastade in Indra (dotter 3,5 år), Attack-taxen Baloo, mackor, grillkorv och lite ved till grillningen. Vi kom till Malmabanan först av alla (vilket var tur, för det var bara jag som hade nyckeln till grinden. Indra och jag bestämde oss för att ta ett testvarv för att se om det gick att ta sig runt hela utan problem. Banan var hyfsat torr och lätt frusen så det var perfekta förhållanden för en dag på banan. Det var en härlig känsla att köra med bilen upp för backarna och se vad bilen klarar av.


Baloo och Indra

När vi var på banans högsta punkt såg vi Kent #3286 (min far) komma i sin gröna
Serie III:a -82. Vi körde av banan och inväntade de övriga deltagarna.

Däcksparkning
Den första att anlända var Bengt #520 från Kungsör i sin röda Disco I:a -96.
Efter en stund rullade den första Valpen (903B -69) in med Svante som förare, sen följde Carl-Åke #359 med sin fru Gunilla i sin röda Range Rover från -72 (Sveriges äldsta?).

Minuterna efter så kom Pierre (min svåger) i sin röda höjda Range Rover från -76 och efter honom kom Mats #3382 i sin silverfärgade Range Rover från -97.
Sen kom Stefan J inkörande med sin 6-hjuliga TGB 13 -75, dock utan flak.

Vi gick igenom lite regler om vad som gällde för körningen mm.

Första varvet
När vi skulle ställda upp oss på kolonn med mig i spetsen så hade Svantes Valp problem och fick dröja kvar lite, skönt då med Land Rovers att man slipper såna problem.


Liten uppställning


Mats med co-driver

Vi övriga satte nu fart och tog det lugnt första varvet för att låta bilarna känna på banan.


Bengt upp för backen, Pierre strax efter.


Mats in action

Fri körning
Efter 1:a varvet så stannade vi för att kolla om någon hade några frågor eller så.
Sen var det ”Hopp och lek” som gällde. Nu var även Svantes Valp lagad så den och
Stefans gav sig ut på banan för att köra.

Efter hand så släppte den ytliga tjälen och det blev ordentligt geggigt så 4-hjulsdriften
fick jobba ordentligt kan jag lova. I svackorna var det riktigt blött på några ställen men
på det hela taget så var banan väldigt fin.

Släkten
Nu såg jag att det dök upp ytterligare en Disco 1:a -98 på banan, det var Lasse (brorsan) som lånat Kents bil för att introducera den i den ädla konsten att ta sig fram på lerigt underlag.

Nu dök även min svärmor Ing-Britt med sin mamma Maj upp och ville åka lite på banan.
Kort därefter kom min fru Gen (med våran son Nino), sin syster Veroni och sist men inte minst min mamma Carina så nu var nästan hela släkten samlad på Malmabanan



Släktträff med Sjögren´are och Henriksson´are

Det roliga med detta är att alla kan delta, från Indra 3,5 år och upp till Maj 91 år.
Jodå, Maj åkte några varv runt hela banan och njöt till fullo.


Maj Fröjdman 91 år.


Bengt, Gunilla och Carl-Åke som beundrar bilarnas framfart



Diverse bilar vid depån

Grillning
Vid 11.30 tiden så tände vi grillen och grillade lite korv samt pratade lite strunt som hör till.



Lite prat innan grillningen.


Ljugeri och grillning

Fortsatt körning
Efter grillningen så fortsatte körningen på den allt geggigare banan.
Då lyckades Mats att få en kompis (Adam, som dykt upp för att kolla) att testa sin Våffla XC 90 banan runt. Han kom runt med lite omtag här och där samtidigt som underredet slog i gång på gång men det är ju vad skyddsplåtarna är till för sa Adam.


Pierre i sin Range Rover


Kent i Serie III:an                                                 Foto: Linda Lothström


Kent igen…


Jens Range Rover

Då dök plötsligt Peter Wiklund #4033 med sin dotter upp i sin Range Rover -89 som såg ut att ha blivit sänkt, men det visade sig att det var bakfjädringen som var trasig. Men trots detta så forcerade han varv efter varv fastän att draget funkade som en plog.


Peter som kollar in hur jag har höjd min Range Rover

Fler nyfikna
När de flesta hade åkt hem kom ett par kompisar (Johan och Linda samt deras barn Saga och Fanny) till mig och frugan förbi för de ville givetvis åka en liten tur de också (vem skulle inte vilja det.


Vy från insidan av min Range Rover                       Foto: Linda Lothström


Glada miner både i fram och baksätet                    Foto: Linda Lothström

Avslut
Efter en lång härlig dag så var det tyvärr dags att låsa grindarna och åka hem. Det var med vemod som man åkte hem men man hade haft så kul att längtan efter nästa gång bara blev starkare.

Biltvätt
Efter körningen så spolade Kent och Lasse av sina bilar utanför brorsans garage som ligger i en industrifastighet med resultat att brunnen satte igen sig och det blev en jättestor vattensamling till följd, den låg kvar i flera veckor. Det är väl beviset för att man inte ska tvätta sin Land Rover.


Lasse i tvättartagen                                                          Foto: Kent

Efterspel
Fick höra att banchefen sagt att ”Det hade blivit lite väl spårigt” efter våran framfart. Men enligt bror min så säger han alltid så bara för att han måste köra några fler gånger för att sladda till banan igen. Så jag hoppas att vi får hyra den igen någon gång.

Nu är det tyvärr så att Västerås stad vill lägga ner banan från och med nästa år pga att det är en miljöfarlig verksamhet som ligger inom vattentäktens område.
Vi får hoppas att det inte blir så.

Ett SMS
Jag fick ett SMS av Linda där hon uttryckte hur kul det hade varit och att hon gärna ville åka med fler gånger. Hon avslutade med att skriva ”tror du att man skulle klara av att köra själv på banan med Land Rovern?”, givetvis fixar hon det och förhoppningsvis kanske dom köper någon Land Rover i framtiden.

Jag vill tacka alla som var med och gjorde dagen super trevlig.

Vi hörs igen.

#3870 Jens Henriksson

 




En Jeepägares betraktelse.

Hur kommer det sig att en Jeep ägare besöker en Land Rover träff?

Det hela började med att jag skulle ha några dekaler tryckta, så åkandes i industriområdet här i Linköping fick jag se en skylt om reklamtryck.

Bra tänkte jag och svängde in, och där stod det en ombyggd Land Rover.Intressant, så efter att ha inspekterat bilen gick jag in till reklamfirman.
Det visade sig vara Gunnar Larssons bil.

Nu blev det snack om bilar och offroad. Det visade sig att vi varit på samma offroadträffar tidigare, så att jag höll på att glömma varför jag kommit dit.
Gunnar fixade dekalerna åt mig fast dom skulle sitta på en Cherokee.

Nu var min nyfikenhet väckt, när jag kom hem gick jag in på SLRKs forum och kollade vad som var på gång, Finnskogasafari lät spännande, men kunde en
Jeep åkare komma dit? Jag kollade på anmälnings sidan, där stod det inget om att enbart medlemmar var välkomna, så varför inte tänkte jag, så jag fyllde i anmälan och sände in den.



Nu kom jag ju upp till Antilla redan på onsdagen var jag ensam i ”campinghagen ”förutom fyra kor.

torsdags morgon så hade djurbeståndet utökats med fyra hästar, en av dom var stor som en Dansk bryggerihäst, den största jag sett. Vidare under dagen kom det ytterligare fordon, så nu behövde jag inte känna mig ensam längre. Trots att jag inte åkte ett fordon från UK så behövde jag inte känna mig utanför, utan fick vara med i er trevliga gemenskap.

Fredagsmorgon, nu hade över femtio fordon dykt upp, för att få körningen skulle fungera smärtfritt så delades vi upp i två grupper om drygt tjugo bilar var. Jag kom med i den som skulle åka safari upp i skogsmarken och titta på en gammal finngård med tillhörande omgivningar.



Till lunch gjorde vi kolbullar. Det är stekt fläsk och pannkakssmet gräddade över öppen eld i stekpanna. Det är ”Göör Gööt” med krösamos.

Väl tillbaka på Antilla så körde dom som så ville en offroadslinga i skogen. Den var inte så svår, det hade ju varit lite förnedrande att behöva bli uppdragen av något rojalistiskt fordon, men det gick ju bra. Slingan slutade med att man körde uppför slalombacken, vilket ju inte brukar vara det man har slalombackar till.

På kvällen tändes dom stora grillarna på planen framför huvudbyggnaden, där det grillades kotletter och revbensspjäll. Kvällen gick väldigtfort, vilket det gör när man har trevligt. Mörkret kom lite väl fort, men det var ju en dag till i morgon, så det var väl lika bra att gå och lägga sig så man kom upp i tid.

Lördag, nu skiftade arrangörerna grupperna så att vi skulle åka och titta på ett naturreservat vid Klarälven. Bilarna radades upp på vänster respektive höger sida om vägen. Jag tog plats med Cherokeen sist i ledet, men dom verkade inte riktigt lita på Jeeptillverkade fordon för det placerades en Range Rover sist med radio.

Det tycker jag var fint att bli bemött med sådan omtanke, ifall jag skulle fått några problem.
Nu bar det av på små och dammiga grusvägar mot Klarälven. Vid den här tiden är det älgjakt i Värmland, det var med stor förvåning och viss förvirring som jägare reste sig från sina pass för att se ett tjugotal Land Rovers och sist en Cherokee på rad, när det var en vecka sedan förra bilen passerade. Väl framme vid Brattforsen så mötte guiden upp, nu följde en intressant och ingående beskrivning av kullar, åsar ,dyner mm. Det fanns ett naturfenomen som kallades ”Korvsjö” när dom skulle sätta upp skyltar på tyska och engelska så hade dom lite svårt med rätt översättning.
Efter en lång men intressant vandring i naturreservatet var det så dags att åter ställa färden mot Antilla.

På kvällen avnjöts en grillbuffé på den gamla dansbanan. Det stod grillad kalkon med tillbehör på menyn. Även denna kväll förflöt för fort då det fanns många man skulle velat prata med.



Söndag var det dags för hemfärd.

Campinghagen tömdes snabbt på fordon. Ytterligare några kort togs på bilar som jag tyckte var extra intressanta.
Sedan var det dags att ta farväl av nyfunna vänner. ”Land Rover folk” visade sig vara ett lättsamt och trevligt folk, som tog emot mig och lät mig vara med i gänget.

Mycket stort TACK, till Lars Larsson med medarbetare som hade lyckats med att ordna en sådan trevlig och välorganiserad träff.

Avslutningsvis så var min första träff med SLRK. En mycket positiv och trevlig upplevelse, jag hoppas jag får komma på fler av era träffar.

Nu när jag har sett att det finns förträffliga 4X4 fordon från det engelska öriket så vet man ju aldrig hur det här kommer att sluta.

Bengt-Göran Karlsson med Cherokeen


Picknick i skogen, någon?

Läs artikeln i tidningen Klassiker om vår medlem #2883 Tomas Isakson och hans Range Rover Vogue LSEi.

>> Läs artikeln här


Nytändning i Inre Mälardalen

Lördagen den 27/5 så var det åter dags för en träff vid Ytongbanan utanför Kumla efter flera års uppehåll. Klubben har under många år haft träffar på detta ställe men det har på senare år ej varit tillgängligt.
Vid Ytongbanan bedrivs trafikutbildningar med bl.a. halkkörning på bevattnad plåt, mycket roligt och bra träning inför vintern. Prova det!



Idag så var det inte direkt halkig plåt vi skulle köra på men man har även tre stycken olika terrängspår på området, inte speciellt svåra vid torrt underlag men roliga ändå. Det finns även det beryktade surhålet samt en liten skog med en kulle på där man får köra fritt.

Efter flera dagar med dåligt väder så tittade i alla fall solen fram, bättre väder kunde vi inte ha. Vid 10-snåret så kom det en kolonn med värmlänningar och tur var väl det för vi var inte speciellt många närkingar vill jag lova.



Dagen började med en liten rundtur där vi körde de olika slingorna samt på skogskullen. Efter någon timme så var det som brukligt i dessa sammanhang dags för fika. Fri körning utan större fadäser pågick fram till lunch då grillen tändes. Efter lunch så fortsatte övningarna men vissa började leta alternativa spår för att testa bilarna, dock så var det ingen som vågade sig på surhålet (eller inte såg det för all vass), får väl bli i höst då det är ännu mer vatten.
Kul att se att de som har blanka bilar inte backar för lite tuffare spår.
Framåt sena eftermiddagen så verkade alla nöjda och glada över en dag med bra väder, lagom utmaningar och nya erfarenheter över vad en Land/Range Rover klarar av.
Tack till alla som deltog, bilder från dagen kommer att läggas ut på nätet.



Nästa träff vid Ytongbanan eller närliggande
område är planerad till hösten, håll utkik på Forumet!!

Hälsningar
#1506 Mats Egeryd
Distrikt Inre Mälardalen